När man dansar är man varken sjuk eller fattig, sa man förr i tiden. I dansens virvlar är det möjligt att glömma sina sorger och bekymmer när
musiken och rörelsen tar en med sig.
Dans som terapi har det forskats på både för unga och äldre. Här en länk till en forskning om dansens påverkan för flickor 13-18 år med symtom på psykisk hälsa. Forskning
— DANS FÖR HÄLSA (dansforhalsa.se)
”Hur kan det fungera? En av flera tänkbara bakomliggande mekanismer kan vara det fokusskifte
som dansen erbjuder, dvs att gå “från tankar till kropp”. Eftersom ältande ofta ingår i psykisk ohälsa, dvs. att ha fastnat i negativa tankebanor och oro, kan dansens uppmärksamhet till rörelse, den egna kroppen
och musik vara särskilt värdefull. Medveten närvaro, men också stärkt kroppskännedom och pulsökning ökar välbefinnande. Känslan av social inkludering är också en viktig del av förklarande mekanismer.”
I tidningen Må Bra listar de 9 anledningar att dansa, hur det påverkar din hälsa:
Därför är dans så bra för hälsan och välmåendet | MåBra (mabra.com)
1. Dans utvecklar hjärnan, 2. Dans får oss att sova bättre, 3. Dans kan öka ditt självförtroende, 4. Dans kan förebygga depression, 5. Dans ökar vår
koordination, flexibilitet och hållning, 6. Dans är bra för att hålla vikten, 7. Dans kan lindra smärta:
”Dans
är bra för ryggen. Forskning har visat att magdans är särskilt bra eftersom de specifika magdansrörelserna aktiverar exakt de muskler som ger smärta i ländryggen. Vid en studie i University of Central Florida såg man
effekter av magdans redan efter sex veckors träning. Deltagarna var inte längre lika rädda för att det skulle göra ont när de rörde sig, och då ägnade de sig mindre åt att göra kompensatoriska rörelser
– rörelser som ofta förvärrar smärtproblematik.
En annan studie vid ett universitet i Missouri visade på minskad smärta av artros för
en grupp som dansade 45 minuter en eller två gånger i veckan, medan gruppen som inte dansade var oförändrad. Efter tre månader hade behovet av medicinering för den dansande gruppen minskat med nära hälften.”
Det har forskats på dansens positiva verkan på flera områden t ex Parkinsons sjukdom.
”Glädjen med dansen ger personer med Parkinson styrkan
att leva” - Samspel (hh.se)
"Dansen gör skillnad – 'jag kan trots sjukdomen Parkinson'." Det är titeln på en rapport som forskare
vid Högskolan i Halmstad har skrivit. Nyligen presenterade professor Kristina Ziegert, vid en nordisk konferens, hur dans inverkar på personer med Parkinsons sjukdom. Hennes forskning inriktar sig på hur dans bidrar till upplevelsen av hälsa,
trots sjukdomen.
Dansens positiva påverkan på personer med Parkinsons sjukdom är ett välbeforskat område, berättar Kristina Ziegert. Flera
studier pekar på att när dans används som aktiv hälsovård visar personerna flera tydliga fysiska och psykosociala förbättringar. Exempel är att dans kan förebygga fallolyckor, ge bättre balans och hållning.
Detta har mätts med många kvantitativa metoder, och dans kan ses som ett komplement till traditionell fysioterapi och läkemedel.
I ärlighetens
namn ska sägas att det inte bara är dans som fungerar som medicin. All motion är ju bra. Och den bästa motionen är den som blir av. Det gäller att hitta någon sorts motion som man gillar, då är största chansen
att det blir gjort.
Anders Hansen, överläkare i psykiatri, har skrivit flera böcker om hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner
och vår hälsa. Enligt honom har regelbunden träning nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns, bättre än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans. När du rör på
dig blir du inte bara piggare och mår bättre, det påverkar också koncentrationen, minnet, måendet, sömnen, kreativiteten och stresståligheten – till och med din personlighet och intelligens.
Själv är jag ingen hurtbulle men försöker röra på mig på olika sätt som jag råkar gilla: simmar (lugnt), stavgång (inte så
värst energiskt som man borde), Tai Chi och magdans. Så för mig känns dans som den bästa medicinen.